Igår höll Svenskt Näringsliv seminariet om sin rapport ”Konsten att strula till ett liv”, som handlade om att visa på den dåliga genomströminingen, uppskjuten examenstillfällen för studenter och hur de olika slags utbildningarna ger olika nivåer av lön och anställningsbarhet.
Som bekant har rapporten varit väldigt kontroversiell sedan den nämndes i Ekot i torsdags, främst pga förslaget om att ha olika nivåer av studiemedel för olika slags utbildningar. Ständigt påpekar de att de inte föraktar humaniora, utan inser värdet av humaniora, men vill att studenter som ”slöstuderar” ämnen ofta bara för att få studiemedel ska bli färre. Detta vill de göra bl.a. genom att sänka studiemedlet för de kurser som kallas ”hobbykurser”.
Under lördagen tänkte jag att jag skulle granska kursplanerna för de s.k. hobbykurserna som de jämt och ständigt tagit upp som exempel under debatten innan Almedalen. Detta kan man läsa på Projekt Athenas Facebook-sida och även det föregående inlägget här, ”Harry Potter och hans hobbykurser”. Det visade sig att de här kurserna faktiskt är gjorda på vetenskaplig grund och är forskningsanknutna kurser inom exempelvis litteraturvetenskap, religionshistoria, historia m.m. Det verkade som rapportförfattarna på Svenskt Näringsliv inte hade egentligen tittat på de här kursplanerna, utan att använt dem som exempel för att de hade roliga titlar, trots att de själva tycker att bedömningen inte ska ske på kurstitlar. Bland annat läses Harry Potter-kursen av lärare för att de vill fortbilda sig inom modern populär barnlitteratur och kursen Älskade dinosaurier ges endast för anställda lärare inom Lärarlyftet. Det är alltså uppenbart att Svenskt Näringsliv inte alls har brytt sig om vad dessa kurser innehållit innan de har använt dem som exempel. Är det så att rapportförfattarna föraktar den här typen av humanistisk forskning och därför är kritiska mot dessa ”hobbykurser”?
Under Svenskt Näringslivs seminarium i Almedalen kl. 17:00 igår var lokalen helt fullsatt. Människor stod utanför dörrarna och hoppades att få komma in. Marknadsföringen inför detta evenemang, kanske pga mediauppmärksamheten om rapporten, har varit väldigt effektiv.
När rapportpresentationen var över, och Tobias Krantz, som tidigare var högskole- och forskningsminister, hade kommenterat var det dags för publikfrågor. Christoffer Ivarsson, som är ordförande för DIK Student (och även har varit aktiv inom Projekt Athena), påminde Svenskt Näringsliv om deras förbundsordförande Karin Linders inbjudan till en lunch för att komma på mer konstruktiva förslag för att göra humanister mer anställningsbara. Lite allmänna frågor uppstod om relevansen av lösningsförslagen, men till slut fick jag mikrofonen för att ställa en fråga. Referat från diskussionen finner ni i detta inlägg på DIK-bloggen, ”Struligt att få svar från Svenskt Näringsliv” och från Scaber Nestor, ”Svenskt Näringsliv tillintetgjorda av humaniorastudent”.
Jag hade en lång utläggning och påpekade problematiken i ovanstående exempel om ”hobbykurser” (dvs att de inte alls har kollat upp dessa kurser), vilket gav mig applåder och jubel från publiken. Stefan Fölster, en av rapportförfattarna svarade så här:
Du väljer att prioritera definitionen av hobbykurser, jag väljer att prioritera att lösa problemen på arbetsmarknaden för unga. Jag tycker att vi ska diskutera det istället.
Och efter det ”svaret” gick han över till en mer personlig kommentar (dvs om MIN person):
Med all respekt, DU förkroppsligar den här förnekelsen som finns bland studenter idag.
Att Stefan Fölster väljer att undvika att svara på min fråga om deras argumentation kan jag förstå, men att han börjar säga att jag ”förkroppsligar förnekelsen” för att jag försöker diskutera hans rapport är inte någon särskilt bra debatteknik. Är det så han tycker att man ska bemöta oss studenter? Efter att han hade ”besvarat” frågan sade han att seminariet hade dragit ut på tiden (klockan var då 18:10 och enligt programmet och all officiell information från Svenskt Näringsliv skulle seminariet hålla på till kl. 19:00) och avslutade därmed hela seminariet med min sista fråga. Detta gjorde de flesta närvarande upprörda då de inte fick ställa sina frågor om rapporten. Varför blev det så här?
Det här tycker jag vi kan kalla ”Konsten att strula till Svenskt Näringslivs förtroende”.
————–
För er som är intresserade av humaniora i Almedalen, så har DIK ett seminarium om studie- och yrkesvägledning för humaniora på tisdag. Projekt Athena ska risa och rosa högskolepolitiken på onsdag. Hoppas vi ses där!
Följ den fortsatta debatten på Twitter: #humutb
Och på Facebook: Jag bidrar till samhällsnyttan (oavsett vad Svenskt Näringsliv säger)
Svenskt Näringsliv har fortsatt debatten om sänkt studiebidrag för humaniorastudenter och anger fortfarande delkursen Harry Potter och hans världar (som alltså är totalt 7,5 högskolepoäng) som exempel på vad de kallar ”hobbykurs”.
I en intervju i Svenska Dagbladet berättar Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström att rapporten enbart representerar rapportförfattarnas åsikter, inte Svenskt Näringslivs styrelses åsikter. Dock fortsätter han själv raljera över dessa ”hobbykurser” som tydligen är ett gigantiskt problem inom utbildningsväsendet.
Bäckström går vidare med att ge en tydligare definition av vad han menar med ”hobbykurs”, dvs att de här kurserna…
…bygger inte på forskning som är det traditionella kriteriet när man bedriver undervisning på högskolan utan är ett sätt att locka till sig elever (sic!)
Om man faktiskt läser i kursplanen för delkursen Harry Potter och hans världar, 7,5hp, kan man läsa att kursen faktiskt bygger på litteraturvetenskaplig forskning, inte en enda bok i litteraturlistan är en Harry Potter-titel. Istället handlar böckerna i litteraturlistan om olika litteraturvetenskapliga metoder, barnlitteratur, populärkultur och olika sätt att se på Harry Potter. Många väldigt seriösa forskningsområden som inte är att förringa. Det är verkligen viktigt att högre utbildning bygger på en vetenskaplig grund. Och det verkar ju denna delkurs göra.
Kursplanen finner ni här på Linnéuniversitets hemsida:
http://lnu.se/utbildning/kurser/1li116
I Studio Ett i torsdags sade en av författarna till Svenskt Näringslivsrapporten, Stefan Fölster, att han inte tyckte att vilka kurser som ska få sänkt studiemedel (dvs ”hobbykurser”) inte ska avgöras av honom, utan att exempelvis skulle Högskoleverket kunna göra det. Han sade att han inte tyckte att bedömningen inte bör ske på enbart kurstiteln, men ändå verkar hans bedömning av innehållet i delkursen Harry Potter och hans världar göras på bara rubriken!
En betraktelse från en student som faktiskt har läst denna kurs finner ni på språkkonsultstudenten Elin Pålssons blogg.
Varför ska Svenskt Näringsliv uttala sig om akademiska ämnen som de inte har någon kännedom om? Varför försöker en ekonom berätta för oss att en gren i litteraturvetenskap är onödig? Borde inte litteraturvetare kunna göra den bedömningen?
Sedan ska vi inte gå in på hur hela diskussionen kring Harry Potter i den här debatten genomsyrats av förakt mot populärkultur, eftersom Harry Potter är aktuell och mainstream idag. Denna diskussion hade nog inte uppstått angående Astrid Lindgrens eller Selma Lagerlöfs verk. Men det handlar förstås också om en okunskap om vad faktiskt litteraturvetenskap är.
Som DIK:s ordförande Karin Linder sade i Nyhetsmorgon igår, så är det här bara en delkurs bland många andra. Det går inte att skapa en examen med det Svenskt Näringsliv kallar ”hobbykurser”, men de ger studenten verktyg, kunskaper och kompetenser som går att använda i hela utbildningen. Det kan också vara en bra ingång för studenter som kommer från en studieovan bakgrund att förstå hur vetenskap och högskolan fungerar.
Om de också tycker att det är ett problem att studenter läser dessa kurser under somrarna då de inte kan hitta sommarjobb, kanske det är bättre att se till andra lösningar än att sänka studiemedlet? Kanske kan näringslivet försöka se till att anställa fler humaniorastudenter? Eller förespråka att trygghetssystemen förändras så att studenter kan få samma trygghet som andra under sin studietid? De flesta som läser Harry Potter-kursen verkar dock redan ha arbete, något Svenskt Näringsliv varken känner till eller vill ta reda på.
Man kan fråga sig vilket ekonomistiskt samhälle Svenskt Näringsliv verkligen vill leva i. Vill de verkligen att vi ska leva i en värld där näringslivet bortser från akademins expertutlåtanden för att de själva ska avgöra vilka vetenskaper som är bra och nyttiga? Vad hände med den akademiska friheten?
Imorse diskuterade DIK:s ordförande Karin Linder förslaget om sänkt studiemedel för humaniorastudenter med rapportskribenten Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv. Karin briljerar och förklarar hur Svenskt Näringslivs bildningsförakt nu blottas för alla.
Se klippet här:
”Bör man få studielån för vilka kurser som helst?” på Nyhetsmorgon
Angående Svenskt Näringslivs rapport om sänkt studiebidrag för humaniorastudenter skrev Tanvir en artikel om detta på Newsmill.
I helgen släpper Svenskt Näringsliv en rapport där de föreslår att sänka studiebidraget för studenter som läser humaniora. Detta för att försöka minska antalet studenter som söker till humaniorautbildningar då de hävdar att dessa inte leder till arbete. Svenskt Näringsliv menar att studier som inte leder till arbete bör få färre sökanden, då de anser att studenter inte läser dessa ämnen för sitt framtida yrkesliv utan bara för sitt eget intresse.
Svenskt Näringsliv börjar tyvärr i fel ände. Om det vore så att humaniorastudenter har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden handlar det inte om ämnena i sig eller studenternas val, utan hur arbetslivsanknytningen i utbildningarna fungerar. Men självklart är det svårt för humanister att etablera sig på en arbetsmarknad som inte värdesätter deras kompetenser och förmågor. Detta kräver ett attitydskifte hos arbetsgivarna, inte en sänkning av studiebidraget för humaniorastudenterna. Felet ligger alltså inte ämnet eller hos studenterna, utan i samhällets syn på humaniora, kunskap och bildning. Kunskapen behöver komma ut i samhället och inte fastna i akademin. Det är viktigt att tänka på att det är en individ som anställs, inte en examenstitel, och att den inte alltid kommer vara densamma som yrkestiteln.
Humaniora är akademiska ämnen som handlar om människan som kulturell och samhällelig varelse, vårt språk, vår kultur och vår historia. Att hävda att den här typen av kunskap är oviktig är inte särskilt genomtänkt. Att sedan hävda att syftet med högre utbildning är att enbart skapa arbetstagare och inte att bidra med bildning till landets medborgare är befängt. En annan sak som ofta glöms bort är att läraryrket och journalistyrket är humanistiska yrken, men tenderar att sorteras bort i diskussioner om humanioras användbarhet. Så fort humaniora blir ”nyttigt”, då är det helt plötsligt inte humaniora.
Det som gör att humanister blir anställda är just de breda kompetenser som de förvärvar under sin studietid, utöver sakkunskaper från utbildningen, nämligen: att hantera, bearbeta och förmedla stora mängder information, breda språkfärdigheter, men framför allt en kulturell förståelse och ett kritiskt och innovativt tänkande. Detta är viktiga egenskaper i alla verksamheter man kan tänkas ha på en arbetsplats, men det är sällan det värdesätts. Dessa breda kompetenser tillsammans med bildningsaspekten gör att humaniora behövs i samhället.
Svenskt Näringslivs förslag slår fel just på grund av att de missar detta. Och de missar hur viktig humaniora är för samhället. I deras analys leder humaniorastudier till få jobb, och därför vill de bestraffa studenter som vill läsa t.ex. teatervetenskap eller lingvistik genom en sänkning av studiebidraget. Hur skulle det låta om de valde att argumentera för sänkta bidrag för andra grupper som har svårt att få arbete, t.ex. människor med utländsk bakgrund?
Under årtionden har resurser till humaniora och samhällsvetenskapliga utbildningar urholkats, det har lett till lägre kvalitet i utbildningar med för låg lärarledd tid. För att en humaniorastudent ska träffa sin lärare lika många gånger som en ingenjörsstudent skulle det ta 20 år för den att ta sin examen. Inte konstigt att det är svårt att få resurser till att förklara utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden.
I Danmark har näringslivet förstått värdet av humaniora. På Copenhagen Business School har de till och med startat kandidatprogrammet Business administration and Philosophy. När kommer det ske i Sverige? Istället för att föreslå förbättringar på utbildningarna för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden, väljer de att bestraffa just de studenterna. Hur går det ihop? Nu tänker jag inte raljera, utan ge konstruktiva förslag till Svenskt Näringsliv, det här kan de göra för att underlätta för humanister att få jobb:
Försöka förändra synen på humaniora hos arbetsgivare genom att förklara näringslivets behov av humanister, öka samverkan mellan högskolor och näringslivet och andra aktörer och att förespråka en resursökning till humanistiska fakulteter på lärosätena.
Det skulle vara betydligt mer konstruktivt för studenterna, för akademin och för näringslivet.
Tanvir Mansur
Projekt Athena Stockholm
På Facebook har vi tidigare försökt sprida ordet om Suitable for Business, en kombinerad konferens och s.k. case competition mellan den 29 mars och 1 april. Syftet med tävlingen är att försöka få humanister och samhällsvetare att lösa ett fall som de presenterar, för att demonstrera hur humanistiska och samhällsvetenskapliga kompetenser kan användas i företagsvärlden.
Till en början tänkte vi mest att vi skulle sprida ordet om tävlingen, men sedan insåg vi att vi själva skulle kunna anmäla oss!
Så nu har vi skickat in vår anmälan, tillsammans med en väldigt fin motivering där vi beskriver vad Projekt Athena gör och vad vi vill, och varför vi ska vara med i tävlingen. Så nu är det bara att vänta och se om vi får åka till tävlingen.
Om vi inte kommer med i tävlingen, så är det ju fortfarande inte misslyckat. Då har vi åtminstone etablerat en kontakt med Suitable For Business och kanske kan sprida ordet om Projekt Athena i Norden!
Läs vår Anmälan till tävlingen här (PDF).
Det har tagit ett tag, men nu är den nya hemsidan uppe. Vi ska utöka funktionerna på den ytterligare, men det händer fler saker denna termin än en ny hemsida!
Vi har haft många idéer, många är svåra att genomföra, men de mest konkreta har vi valt att genomföra denna termin, och det är dessa:
Och sedan en massa lokala aktiviteter på de olika lärosätena! Vill du vara med och göra humanister medvetna om deras kompetenser, påverka universiteten och politiken? Tveka inte att höra av dig till oss!
Den 5 juli klockan 16.30-16.45 på Kårhuset Rindi i Almedalen
Projekt Athena avslöjar vem som får historiens första Årets Athena utmärkelse, vilket går till en person som under läsåret 2009/10 har arbetat för humanioras sak i utbildningsväsendet och samhället. Dessutom passar vi på att risa något som försämrar förutsättningarna för humaniora.
Denna kvart är en del av DIK:s, facket för dem som arbetar inom kultur och kommunikation, program under Almedalen. (Se resten av DIK:s program här.) Deltar gör Christoffer Ivarsson, projektledare i Lund och Karin Nordlund, projektledare i Uppsala samt Amanda Sjöquist, studenthandläggare och samordare DIK.
Snart är terminen slut och vi firar med att dela ut Det humanistiska manifestet samt att anordna en minifestival på Gula Villan – alltså: HUMANIFESTIVAL.
Gratis fika från kl. 12!! Kom till Gula Villan och sitt i våra mysiga soffor eller sitt utanför och fika på gräsmattan. Vi ställer ut stolar och bord där om det är fint väder.
Livemusik, poesi och andra uppträdanden under dagen. Information om din framtida arbetsmarknad som humanist! Kom!
Kl. 12:00 – Gratiskaféet på Gula Villan öppnar
Kom och ta fika, sätt dig i gräset eller i våra soffor och drick kaffe/te och ät kakor m.m. Mycket mysigt! We promise!
Liveakter pågår under eftermiddagen fram till kl. 17.
12:15 – Istanbul Gustafsson spelar ljuvlig musik
Myspace: http://www.myspace.com/razmuss
13:45 – dunderdan läser poesi
Myspace: http://www.myspace.com/dunderdan och http://www.myspace.com/rififikupp
Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=xZaHN7lt_RI
15:15 – Arash E spelar ljuvlig musik
Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=2aC-NeX_ix0
och http://www.youtube.com/watch?v=Vhh2_QDYuZM
15:45 – Ludwig Landström läser poesi
Myspace: http://www.myspace.com/ludwiglandstrom
Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=Rg61IyywshI
Fler akter:
- Jannika Ojeda Meftah läser poesi
- Tanvir Mansur rappar om arbetslivsanknytning
- Amanda Magnusson Arntsen sjunger
Kl. 18:00
Onsdagspuben på Gula Villan med gratis soppa öppnar.
Kl. 20:00
Övervåningen öppnar
Kl. 21:00
Det underbara popbandet Oriel Joans spelar!
Myspace: http://www.myspace.com/orieljoans
Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=1gjEcU3k5Y8
Hemsida: http://orieljoans.com/
Efter bandet har spelat är det fest fram till kl. 01:00. Det här kommer bli otroligt bra!
Läs mer på Facebook-eventet!
Här kommer ni kunna se en livesändning av Stockholms paneldiskussion om arbetslivsanknytning för humaniorastudenter från kl. 16:00 idag, tisdag den 27 april.
Diskussionen hålls i hörsal D8 i Södra husen, Stockholms universitet. Om du inte kan komma, så kan du se det sändas live här: