Senare under dagen kommer rundvandringar i Humanisthuset erbjudas alla nyfikna studenter. Tillfälle att lära dig hitta bättre och se Umeås breda humanistiska utbildningsutbd! Ingen föranmälan krävs. Start från DIKs och Humseks bokbord i Humfiket klockan 14.00. Tveka inte, kom!

Plats: Dramastudion i Humanisthuset, Umeå universitet
Tid: 12.15 till 13.00

De senaste dagarna har det varit exeptionellt mycket uppmärksamhet kring humaniora och de humanistiska utbildningarna, och på något sätt så måste vi ändå tacka Svenskt Näringliv och Stefan Fölster för det.

Idag delade Projekt Athena ut utmärkelsen ”Årets Athena” vilken tilldelades Anders Ekström och Sverker Sörlin vid institutet för framtidsstudier för deras forskningsprojekt ”humanisterna och framtidssamnhället” som vi tyckte förde fram debatten kring humaniora på ett föredömligt sätt och gav oss nya insikter.

”Årets ris” delades också ut, och föga förvånande tilldelades det till Svenskt Näringslivs utspel om sänkt studiestöd för humaniorastuderande. Det ska dock sägas att Svenskt Näringsliv inte enbart har varit dåligt för DIK och landets humaniorastudenter.

Mötet med Svenskt Näringsliv

Det hela har lyft en viktig debatt och igår, när jag och DIK:s förbundsordförande Karin Linder hade ett möte med Stefan Fölster och Svenskt Näringsliv för att diskutera om Projekt Athena, DIK och Svenskt Näringsliv skulle kunna samarbeta för att stärka humaniorans status, insåg vi att vi ändå inte skulle kunna hitta någon punkt där vi kan dra åt samma håll.

Vi accepterar givetvis inte pratet om ”hobbykurser” eftersom det är uppenbart att man från Svenskt Näringsliv har fäst sig vid titlar på delkurser som man tycker låter löjliga. Men vi välkommnar insatser som skulle höja de humanistiska utbildningarnas kvalitet – för de behöver höjas.

Vi har länge påtalat att utbildningarna har för lite resurser, vilket också gör att arbetslivsanknytningen inte förbättras. Det jag ser som det viktigaste som vi pratade med Fölster om igår var hur näringlivet kan närma sig humanisterna och ta tillvara på deras kompetens.

I den frågan skulle vi kunna arbeta tillsammans framöver. Arbetslivsankytningen är svår för humanister eftersom de har en så oerhört bred och svårdefinerad arbetsmarknad. Det kräver att näringslivet närmar sig studenterna på ett sätt som passar just de utbildningarna.

Vi är överens om att humanistisk kompetens är viktigt för den nya dynamiska arbetsmarknad som vi har idag och vi är överens om att den status humanistisk utbilding åtnjuter i exempelvis USA och Storbritannien borde kunna finnas även här i Sverige.

För att nå fram till en sådan situation så vill vi givetvis se ökade resurser till utbildningarna för att studenterna ska kunna få bättre arbetslivscoachning men vi vill också se att näringslivet aktivt söker sig till högskolorna och för dialog med dessa studenter.

Utmaningen som vi har inför fortsatta samtal med Svenskt Näringsliv skulle jag summera med frågan av hur samspelet mellan näringsliv och humanistiska utbildningar kan se ut.

Jag sade igår på mötet att det är absolut nödvändigt att det sättet som näringslivet kommer in och samspelar på inte undergräver den särart de humanistiska utbildningarna har. Enkelt sammanfattat kan man säga att det handlar om att den akademiska friheten för utbildningarna (som är humanioras styrka) inte undergrävs, samtidigt som man ökar samspelet.

Jag ser fram emot vidare samtal i frågan.
Christoffer Ivarsson, Ordförande DIK Student

Årets Athena

Rosen, Årets Athena, går till Sverker Sörlin och Anders Ekström på Institutet för framtidsstudier för deras initiativ till seminariet om Humanisterna och framtidssamhället.

Motivering för Årets Athena:

”Genom forskningsprojektet har frågan om humanisternas roll i den nya tidens akademi och på den nya tidens arbetsmarknad lyfts på ett föredömligt sätt. Diskussionerna om humanioras roll har länge varit låst, men projektet Humanisterna och framtidsamhället har startat diskussion från ett nytt perspektiv och med nya utgångspunkter.”

Årets Ris

Riset får Svenskt Näringsliv för rapporten Konsten att strula till ett liv och förslaget om att studenter inom humaniora och konstnärliga ämnen ska få lägre studiebidrag.

Motivering för Årets ris:

”Svenskt Näringslivs förslag går emot det fria valet av utbildning och nedvärderar humaniora som ett samhällsnyttigt ämnesområde. Rapporten Konsten att strula till ett liv signalerar bildningsförakt och analyserar utbildningssystemet med uteslutande med nationalekonomiska verktyg, samt att studier endast är samhällsnyttiga om de genomförs i överljustakt. Rapporten är en förolämpning mot alla som studerar, har studerat och kommer att studerar humaniora.”

Igår höll Svenskt Näringsliv seminariet om sin rapport ”Konsten att strula till ett liv”, som handlade om att visa på den dåliga genomströminingen, uppskjuten examenstillfällen för studenter och hur de olika slags utbildningarna ger olika nivåer av lön och anställningsbarhet.

Som bekant har rapporten varit väldigt kontroversiell sedan den nämndes i Ekot i torsdags, främst pga förslaget om att ha olika nivåer av studiemedel för olika slags utbildningar. Ständigt påpekar de att de inte föraktar humaniora, utan inser värdet av humaniora, men vill att studenter som ”slöstuderar” ämnen ofta bara för att få studiemedel ska bli färre. Detta vill de göra bl.a. genom att sänka studiemedlet för de kurser som kallas ”hobbykurser”.

Under lördagen tänkte jag att jag skulle granska kursplanerna för de s.k. hobbykurserna som de jämt och ständigt tagit upp som exempel under debatten innan Almedalen. Detta kan man läsa på Projekt Athenas Facebook-sida och även det föregående inlägget här, ”Harry Potter och hans hobbykurser”. Det visade sig att de här kurserna faktiskt är gjorda på vetenskaplig grund och är forskningsanknutna kurser inom exempelvis litteraturvetenskap, religionshistoria, historia m.m. Det verkade som rapportförfattarna på Svenskt Näringsliv inte hade egentligen tittat på de här kursplanerna, utan att använt dem som exempel för att de hade roliga titlar, trots att de själva tycker att bedömningen inte ska ske på kurstitlar. Bland annat läses Harry Potter-kursen av lärare för att de vill fortbilda sig inom modern populär barnlitteratur och kursen Älskade dinosaurier ges endast för anställda lärare inom Lärarlyftet. Det är alltså uppenbart att Svenskt Näringsliv inte alls har brytt sig om vad dessa kurser innehållit innan de har använt dem som exempel. Är det så att rapportförfattarna föraktar den här typen av humanistisk forskning och därför är kritiska mot dessa ”hobbykurser”?

Under Svenskt Näringslivs seminarium i Almedalen kl. 17:00 igår var lokalen helt fullsatt. Människor stod utanför dörrarna och hoppades att få komma in. Marknadsföringen inför detta evenemang, kanske pga mediauppmärksamheten om rapporten, har varit väldigt effektiv.

När rapportpresentationen var över, och Tobias Krantz, som tidigare var högskole- och forskningsminister, hade kommenterat var det dags för publikfrågor. Christoffer Ivarsson, som är ordförande för DIK Student (och även har varit aktiv inom Projekt Athena), påminde Svenskt Näringsliv om deras förbundsordförande Karin Linders inbjudan till en lunch för att komma på mer konstruktiva förslag för att göra humanister mer anställningsbara. Lite allmänna frågor uppstod om relevansen av lösningsförslagen, men till slut fick jag mikrofonen för att ställa en fråga. Referat från diskussionen finner ni i detta inlägg på DIK-bloggen, ”Struligt att få svar från Svenskt Näringsliv” och från Scaber Nestor, ”Svenskt Näringsliv tillintetgjorda av humaniorastudent”.

Jag hade en lång utläggning och påpekade problematiken i ovanstående exempel om ”hobbykurser” (dvs att de inte alls har kollat upp dessa kurser), vilket gav mig applåder och jubel från publiken. Stefan Fölster, en av rapportförfattarna svarade så här:

Du väljer att prioritera definitionen av hobbykurser, jag väljer att prioritera att lösa problemen på arbetsmarknaden för unga. Jag tycker att vi ska diskutera det istället.

Och efter det ”svaret” gick han över till en mer personlig kommentar (dvs om MIN person):

Med all respekt, DU förkroppsligar den här förnekelsen som finns bland studenter idag.

Att Stefan Fölster väljer att undvika att svara på min fråga om deras argumentation kan jag förstå, men att han börjar säga att jag ”förkroppsligar förnekelsen” för att jag försöker diskutera hans rapport är inte någon särskilt bra debatteknik. Är det så han tycker att man ska bemöta oss studenter? Efter att han hade ”besvarat” frågan sade han att seminariet hade dragit ut på tiden (klockan var då 18:10 och enligt programmet och all officiell information från Svenskt Näringsliv skulle seminariet hålla på till kl. 19:00) och avslutade därmed hela seminariet med min sista fråga. Detta gjorde de flesta närvarande upprörda då de inte fick ställa sina frågor om rapporten. Varför blev det så här?

Det här tycker jag vi kan kalla ”Konsten att strula till Svenskt Näringslivs förtroende”.

————–
För er som är intresserade av humaniora i Almedalen, så har DIK ett seminarium om studie- och yrkesvägledning för humaniora på tisdag. Projekt Athena ska risa och rosa högskolepolitiken på onsdag. Hoppas vi ses där!

Följ den fortsatta debatten på Twitter: #humutb
Och på Facebook: Jag bidrar till samhällsnyttan (oavsett vad Svenskt Näringsliv säger)

Svenskt Näringsliv har fortsatt debatten om sänkt studiebidrag för humaniorastudenter och anger fortfarande delkursen Harry Potter och hans världar (som alltså är totalt 7,5 högskolepoäng) som exempel på vad de kallar ”hobbykurs”.

I en intervju i Svenska Dagbladet berättar Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström att rapporten enbart representerar rapportförfattarnas åsikter, inte Svenskt Näringslivs styrelses åsikter. Dock fortsätter han själv raljera över dessa ”hobbykurser” som tydligen är ett gigantiskt problem inom utbildningsväsendet.

Bäckström går vidare med att ge en tydligare definition av vad han menar med ”hobbykurs”, dvs att de här kurserna…

…bygger inte på forskning som är det traditionella kriteriet när man bedriver undervisning på högskolan utan är ett sätt att locka till sig elever (sic!)

Om man faktiskt läser i kursplanen för delkursen Harry Potter och hans världar, 7,5hp, kan man läsa att kursen faktiskt bygger på litteraturvetenskaplig forskning, inte en enda bok i litteraturlistan är en Harry Potter-titel. Istället handlar böckerna i litteraturlistan om olika litteraturvetenskapliga metoder, barnlitteratur, populärkultur och olika sätt att se på Harry Potter. Många väldigt seriösa forskningsområden som inte är att förringa. Det är verkligen viktigt att högre utbildning bygger på en vetenskaplig grund. Och det verkar ju denna delkurs göra.

Kursplanen finner ni här på Linnéuniversitets hemsida:
http://lnu.se/utbildning/kurser/1li116

I Studio Ett i torsdags sade en av författarna till Svenskt Näringslivsrapporten, Stefan Fölster, att han inte tyckte att vilka kurser som ska få sänkt studiemedel (dvs ”hobbykurser”) inte ska avgöras av honom, utan att exempelvis skulle Högskoleverket kunna göra det. Han sade att han inte tyckte att bedömningen inte bör ske på enbart kurstiteln, men ändå verkar hans bedömning av innehållet i delkursen Harry Potter och hans världar göras på bara rubriken!

En betraktelse från en student som faktiskt har läst denna kurs finner ni på språkkonsultstudenten Elin Pålssons blogg.

Varför ska Svenskt Näringsliv uttala sig om akademiska ämnen som de inte har någon kännedom om? Varför försöker en ekonom berätta för oss att en gren i litteraturvetenskap är onödig? Borde inte litteraturvetare kunna göra den bedömningen?
Sedan ska vi inte gå in på hur hela diskussionen kring Harry Potter i den här debatten genomsyrats av förakt mot populärkultur, eftersom Harry Potter är aktuell och mainstream idag. Denna diskussion hade nog inte uppstått angående Astrid Lindgrens eller Selma Lagerlöfs verk. Men det handlar förstås också om en okunskap om vad faktiskt litteraturvetenskap är.

Som DIK:s ordförande Karin Linder sade i Nyhetsmorgon igår, så är det här bara en delkurs bland många andra. Det går inte att skapa en examen med det Svenskt Näringsliv kallar ”hobbykurser”, men de ger studenten verktyg, kunskaper och kompetenser som går att använda i hela utbildningen. Det kan också vara en bra ingång för studenter som kommer från en studieovan bakgrund att förstå hur vetenskap och högskolan fungerar.

Om de också tycker att det är ett problem att studenter läser dessa kurser under somrarna då de inte kan hitta sommarjobb, kanske det är bättre att se till andra lösningar än att sänka studiemedlet? Kanske kan näringslivet försöka se till att anställa fler humaniorastudenter? Eller förespråka att trygghetssystemen förändras så att studenter kan få samma trygghet som andra under sin studietid? De flesta som läser Harry Potter-kursen verkar dock redan ha arbete, något Svenskt Näringsliv varken känner till eller vill ta reda på.

Man kan fråga sig vilket ekonomistiskt samhälle Svenskt Näringsliv verkligen vill leva i. Vill de verkligen att vi ska leva i en värld där näringslivet bortser från akademins expertutlåtanden för att de själva ska avgöra vilka vetenskaper som är bra och nyttiga? Vad hände med den akademiska friheten?

Imorse diskuterade DIK:s ordförande Karin Linder förslaget om sänkt studiemedel för humaniorastudenter med rapportskribenten Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv. Karin briljerar och förklarar hur Svenskt Näringslivs bildningsförakt nu blottas för alla.

Se klippet här:
”Bör man få studielån för vilka kurser som helst?” på Nyhetsmorgon

I helgen släpper Svenskt Näringsliv en rapport där de föreslår att sänka studiebidraget för studenter som läser humaniora. Detta för att försöka minska antalet studenter som söker till humaniorautbildningar då de hävdar att dessa inte leder till arbete. Svenskt Näringsliv menar att studier som inte leder till arbete bör få färre sökanden, då de anser att studenter inte läser dessa ämnen för sitt framtida yrkesliv utan bara för sitt eget intresse.

Svenskt Näringsliv börjar tyvärr i fel ände. Om det vore så att humaniorastudenter har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden handlar det inte om ämnena i sig eller studenternas val, utan hur arbetslivsanknytningen i utbildningarna fungerar. Men självklart är det svårt för humanister att etablera sig på en arbetsmarknad som inte värdesätter deras kompetenser och förmågor. Detta kräver ett attitydskifte hos arbetsgivarna, inte en sänkning av studiebidraget för humaniorastudenterna. Felet ligger alltså inte ämnet eller hos studenterna, utan i samhällets syn på humaniora, kunskap och bildning. Kunskapen behöver komma ut i samhället och inte fastna i akademin. Det är viktigt att tänka på att det är en individ som anställs, inte en examenstitel, och att den inte alltid kommer vara densamma som yrkestiteln.

Humaniora är akademiska ämnen som handlar om människan som kulturell och samhällelig varelse, vårt språk, vår kultur och vår historia. Att hävda att den här typen av kunskap är oviktig är inte särskilt genomtänkt. Att sedan hävda att syftet med högre utbildning är att enbart skapa arbetstagare och inte att bidra med bildning till landets medborgare är befängt. En annan sak som ofta glöms bort är att läraryrket och journalistyrket är humanistiska yrken, men tenderar att sorteras bort i diskussioner om humanioras användbarhet. Så fort humaniora blir ”nyttigt”, då är det helt plötsligt inte humaniora.

Det som gör att humanister blir anställda är just de breda kompetenser som de förvärvar under sin studietid, utöver sakkunskaper från utbildningen, nämligen: att hantera, bearbeta och förmedla stora mängder information, breda språkfärdigheter, men framför allt en kulturell förståelse och ett kritiskt och innovativt tänkande. Detta är viktiga egenskaper i alla verksamheter man kan tänkas ha på en arbetsplats, men det är sällan det värdesätts. Dessa breda kompetenser tillsammans med bildningsaspekten gör att humaniora behövs i samhället.

Svenskt Näringslivs förslag slår fel just på grund av att de missar detta. Och de missar hur viktig humaniora är för samhället. I deras analys leder humaniorastudier till få jobb, och därför vill de bestraffa studenter som vill läsa t.ex. teatervetenskap eller lingvistik genom en sänkning av studiebidraget. Hur skulle det låta om de valde att argumentera för sänkta bidrag för andra grupper som har svårt att få arbete, t.ex. människor med utländsk bakgrund?

Under årtionden har resurser till humaniora och samhällsvetenskapliga utbildningar urholkats, det har lett till lägre kvalitet i utbildningar med för låg lärarledd tid. För att en humaniorastudent ska träffa sin lärare lika många gånger som en ingenjörsstudent skulle det ta 20 år för den att ta sin examen. Inte konstigt att det är svårt att få resurser till att förklara utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden.

I Danmark har näringslivet förstått värdet av humaniora. På Copenhagen Business School har de till och med startat kandidatprogrammet Business administration and Philosophy. När kommer det ske i Sverige? Istället för att föreslå förbättringar på utbildningarna för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden, väljer de att bestraffa just de studenterna. Hur går det ihop? Nu tänker jag inte raljera, utan ge konstruktiva förslag till Svenskt Näringsliv, det här kan de göra för att underlätta för humanister att få jobb:

Försöka förändra synen på humaniora hos arbetsgivare genom att förklara näringslivets behov av humanister, öka samverkan mellan högskolor och näringslivet och andra aktörer och att förespråka en resursökning till humanistiska fakulteter på lärosätena.

Det skulle vara betydligt mer konstruktivt för studenterna, för akademin och för näringslivet.

Tanvir Mansur
Projekt Athena Stockholm

Svenskt näringsliv har länge varit ett problem för oss humanister. De har varit och är ett problem eftersom de kontinuerligt spär på de fördomar som finns mot de humanistiska ämnena. Problemet är att när de sprider sina fördomar mot humaniora så skadar de inte bara oss och våra möjligheter på arbetsmarknaden – de skadar också det svenska näringslivet.

Anledningen är enkel: när svenskt näringsliv årligen tittar på anställningsbarheten för olika utbildningar så gör man det väldig enkelt för sig. Hur många civilingenjörer blir anställda i egenskap av att vara civilingenjörer och hur många filosofer blir anställda i egenskap av att vara filosofer. Resultatet blir att humanistiska utbildningar alltid har oerhört låg anställningsbarhet enligt svenskt näringsliv.

Nu kan man ju tycka att detta sätt att se på utbildningar och arbetsmarknaden i enkla kategorier är både omodernt och kanske till och med skadligt. Det tycker vi humanister också. Det var bland annat därför vi startade Projekt Athena, för att försöka få bort det där snäva synsättet.

Vi säger att arbetslivet inte längre är så stelt, att man pluggar, får en yrkestitel och jobbar med det resten av livet. Vi säger att det är anledningen till att humanister trotts allt får jobb. Att humanister är mästare på att anpassa sig efter nya förhållanden och därmed fungera väl på en dynamisk arbetsmarknad. Kanske är det därför som över 80% av humanisterna faktiskt har en kvalificerad anställning inom ett år efter avslutade studier.

Visst, Svenskt näringsliv skulle inte kalla det för kvalificerad anställning om inte litteraturvetaren var anställd som litteraturvetare. Men lyckligtvis så vet vi lite mer än Svenskt näringsliv.

Svenskt näringsliv är en lobbyorganisation som ska lobba för att förbättra villkoren för sina medlemmar. Men hur kan medlemmarna acceptera att man lobbar för ett arbetsmarknadstänk som passar bäst in på 1950-talet?

Fördomarna mot humanister är många, och bilden av flummarna som sitter och skriver dikter och dricker rödvin är lätt att använda sig av för den som vill hacka ner på ämnena. Att enskilda personer gör så av ren okunskap är väl ursäktat, men att organisationen Svenskt näringsliv, med en disputerad chef för utbildning forskning och innovation gör så är helt enkelt inte acceptabelt.

För den som är intresserad rekommenderar jag den humanistiska kompetensguiden på Projekt Athenas hemsida.

Nu kommer säkerligen en debatt att ta fart, och jag hoppas att vi kommer att se företrädare för universitet och det faktiska näringslivet stiga fram och tala om varför vi som nation inte har råd med kortsiktigt fördomsfullt tänkande av det slag svenskt näringsliv sprider.

Christoffer Ivarsson,
Ordförande DIK Student

På måndag är det dags för stormöte och utvärdering, efter det kommer det skickas ut mer information om hur det gick med humanifestivalen. Alla som är intresserade av Projekt Athena och humanifestivalen är varmt välkomna att delta i utvärderingen!

Tills dess,
Hanna Stenfelt
Projekt Athena Lund

Från och med 12 till och med 00 spelas musik och mycket annat i Lunds stadspark. Det är en hyllning till alla humanister och även för alla som vill hylla humanisterna. Vi har arbetat hårt för en stor dag imorgon och vi välkomnar alla till ett besök!

Var med oss på plats eller via tanken!

Bästa hälsningar
Projekt Athena Lund